Krönika: Naturvård på Mallorca

Det finns mycket att berätta om, både för svenskarna som bor permanent på ön och för dem som väljer ön för sin semester.

Jag kommer att skriva om sådant som jag tror kan vara av intresse för alla.

Min första krönika ska därför handlar om ett ämne som är av vitalt intresse, nämligen naturvård och hållbar utveckling.

På Mallorca har sedan 80-talet succesivt skapats skyddade områden.

Det började med ön Dragonera, då den lokala gruppen GOB utvecklades från en Ornitologisk Förening till en kraftfullt agerande naturaktivistorganisation.

Då började också Greenpeace att göra sig hörd. (Tidigare, under diktaturen var alla typer av intresseorganisationer förbjudna)

Idag, efter 30 år av demokratisk utveckling, är Mallorca en av de öar i Europa som har kommit längst vad gäller naturvård, hantering av avfall och hållbar utveckling.

Några exempel:

Ögruppen Cabrera, som fram till 80-talet besöktes dagligen av hundratals båtägare, blev Spaniens första Nationalpark i sitt slag, det vill säga att både till lands och havs är ögruppen skyddad.

Ett mindre antal båter får numera lägga till där under sommaren.

Det finns hopp om att medelhavssälen en dag kommer tillbaka.

Den finns numera endast vid öar utanför Tunisien.

Området mitt emot La Dragonera, La Trapa, kan också sägas ha räddats från privat exploatering genom GOB:s och andra naturvänners initiativ.

En växande del av öns natur åtnjuter olika typer av skydd.

Ett för de flesta välkänt område är våtmarken Albufera i Alcudiabukten.

Idag tar den Baleariska regeringen (Govern) och Consell de Mallorca (1) egna initiativ .

Det senaste är det som vi alla på facebook har haft möjlighet att stödja med vårt namn, nämligen ansökan om att Förenta Nationerna skall förklara Mallorcas bergskedja Tramuntana ett Världsnaturarv.

En utmärkelse som Historiskt/kulturellt Världsarv fick också den märkliga sång som framförs vid julmässorna av en ung kvinna eller man kallad ”Sibil.la”.

Detta är av mindre betydelse för de flesta av oss svenskar, men är i högsta grad hedrande för ön.

Traditionen går tillbaka till första århundradet f.Kr och det finns bevis på att denna svåra solosång framfördes i både grekernas och romarnas tempel, samt i synagogor under Antiken.

Att den lever kvar på Mallorca är unikt. (Mer finns att läsa på Internet)

Naturvård i alla sina former är däremot av vitalt intresse för oss alla.

För ön i sin helhet, för öns ekonomi och för alla oss som bor här och som känner detta som ett andra hem, liksom för våra besökare.

Alla har vi idag allt större krav på att kunna njuta av en ren natur.

Vad som är ganska otroligt är att Mallorca, som inte är större till ytan än den svenska ön Gotland, tar emot på ett enda år mer än 12,000.000 besökare från olika länder.

Nu kommer inte alla samtidigt, men en majoritet kommer ändå under säsongen som börjar i mars och slutar i oktober.

Alltså under 8 månader.

I samma takt som antalet besökare har stigit år för år, mellan 60-talet och idag, så har också sättet att ta hand om det avfall, som vi alla tillsammans producerar, förbättras.

Öborna, industrin, hotellen och de tillfälliga besökarna, alla är vi beroende av rena stränder och ett rent badvatten och ett garanterat rent dricksvatten.

Vi är också beroende av en så ren luft som möjligt och vi vill njuta av ett landskap fritt från plastpåsar, glasflaskor och annat avfall.

Mallorca har länge kunnat skryta med blå flagga för så gott som alla stränder.

Det har blivit bättre vad gäller kringflytande avfall i havsbandet, då en speciell poliskår inom Guardia Civil vakar över båtarna som rör sig i våra farvatten.

Hamnarna har containers för båtägarnas avfall, satellitbilder visar eventuella utsläpp från större båtar, med anmälan och böter som påföljd om så sker, även om den rättsliga processen tyvärr kan dröja.

Tills sist med inte minst har 90% av allt avfall ett mål: Återvinning.

Det är viktigt att vi alla sköter sorteringen av vårt avfall.

Mobiler som ännu fungerar, men som byts till nya, kan lämnas in hos Röda Korset.

Datorer och elektroniskt material ska de som säljer desamma ta emot vid byte.

Kylskåp och andra hushållsapparater ska  försäljaren av nya sådana ta emot och om de byts mot naturvänligare typer får köparen en rabatt.

De senare, samt gamla möbler och annat bohag, hämtas också på vår hemadress, sedan vi meddelat kommunen.

Det som går att reparera och användas på nytt, tas om hand av organisationen Deixalles.

Den får stöd av den Katolska kyrkan och ger arbete och inkomst åt dem, som av en eller annan anledningen hamnat utanför samhället.

Alla kommuner är angelägna om att deras innevånare följer de regler som finns och särskilt i de små kommunerna på öns centrala delar får också invånarna undervisning i hur de förväntas sortera, hur de kan skapa sin egen kompost (kompostbehållare kan i vissa fall delas ut), hur fakturan på el och vatten kan uppvisa lägre siffror, för dem själva och för öns ekonomi.

Var de kan deponera batterier och använd hushålls- eller motorolja.

Det kommer troligtvis att bli så, att de som har mest avfall får betala högre avgift och de som inte följer anvisningarna kan dessutom få betala en betydande straffavgift.

Detta är möjligt i de kommuner där hämtningen sker vid dörren och lämnas i olika typer av behållare. (Brun för organiskt avfall, gul för plast och burkar av metall, blå för papper och grön för glas).

Detta system ingår i den så kallade AGENDA 2000.

(Vi som nordbor kan känna oss hedrade av att det var den f.d. statsministern i Norge, Gro Harlem Bruntland, som inom FN:s organ för naturvård utarbetade planer som visat sig vara av stort värde och som via EU spridits ut till alla Europas kommuner. Calvià-kommunen var först på Mallorca att införa systemet redan på 80-talet)

Som ett led i utveckligen blir inom korttåglinjen mellan Palma och Inca elektrifierad, varefter det planeras att alla linjerna kopplas in på nätet.

Spårvagnen som i framtiden återigen kommer att gå i Palma ska också bli eldriven och nio av stadsbussarna drivs med naturgas och byts ut allteftersom de gamla skrotas eller skänks till något annat land. (Bussar har skeppats över till Kuba och också gått till bl. a. Bulgarien. För att de ska fortsätta förorena? Frågar jag mig.)

Den privata bilparken har till stor del bytts ut mot mindre förorenande fordon, då fram till 2010 spanska staten och bilfirmorna tillsammans gav ett bidrag/rabatt på ett par tusen Euro.

Detta tog slut då den ekonomiska krisen inte längre kunde klara utgiften, den som så många andra.

Besök  kan på beställning göras i grupp på Son Reus, den stora anläggningen norr om stan, som har utvecklats till en av Europas mest effektiva när det gäller att förvandla avfall till elektricitet, till utmärkt jordförbättringsmaterial och mycket annat.

Där får besökarna uppleva på plats hur avfallet sorteras och hur  en del av återvinningen sker (Plast och alumnium går per båt för återvinning på fastlandet).

Besöken är pedagogiskt upplagda och anläggningen har sina egna guider (tolkar bör medfölja gruppen!).

Anläggningen gör ständiga nyinvesteringar och överraskar med nya, förbättrade resultat.

Den senaste nyheten är att tolv stycken inglasade längor fylls med slammet som blir slutprodukten av det organiska avfallet.

Slammet blandas med hjälp av robotar och torkar sedan med solens energi till det kan skäras i rutor, av en annan robot, och sedan transporteras till de platser där jordförbättring önskas.

Denna självgödda, giftfria återanvändningskompost lämpar sig för odling av all slags köksväxter och Son Reus har börjat med egna odlingar av grönsaker.

( För dem som läser spanska och är särskilt intresserade: En fyra sidors bilaga publicerades i Diario de Mallorca den 17 febr 2011)

—-

Margareta Strandman Dahlberg utkom i maj 2010 med boken ”Mallorca – ö i världen” och ger ut sin andra bok i maj i år.

Hon är krönikör på Europaportalens MITT EUROPA. Hennes hemsida (just nu under omarbetning) heter www.mallorcaboken.se

(1) Govern Balear är namnet på den baleariska autonoma regeringen, en av de 17 autonoma regeringar som Spanien är uppdelat i. Consell de Mallorca är den lokala representativa institutionen. 

I valet i maj i år väljer alla röstberättigade i lokala val sina representanter till kommunerna, till Govern samt till Consell de Mallorca.