Fundació Pilar i Joan Miró a Mallorca – ligger i Cala Mayor
För ett par veckor sedan gjorde vi ett efterlängtat besök på “Fundació Pilar i Joan Miró a Mallorca” i Cala Mayor.
Jag hade i min ungdom läst och skrivit lite om impressionismen (kanske inte riktigt min stil) naturligtvis läst om Picasso och hans verk, går ju knappast inte att undgå.
Och så sent som för 1-2 års sedan såg jag en utställning av Dalí i Stockholm men Miró var fortfarande en, om inte vit så i alla fall ljusgrå fläck på min karta.
Och så kom jag nu äntligen till skott för ett besök på Miró-museet.
Arkitekten Josep Lluís Sert, en god vän till Miró designade 1979 “the Sert workshop” där Miró fram till sin död producerade en mängd, i vissa fall mycket stora verk.
Här ville han avsluta sina dagar och genomföra sin dröm om att ha ett hus och en workshop där han fick arbeta arbeta i fred och frihet.
Glad sol i ateljén
En av de större målningarna i museet
Själva bygget är en helt fantastiskt vacker utställningshall med vidhängande park mitt i stadsdelen Cala Mayor – det är som att kliva in i en oas.
Är lite osäker på om Sert har designat bägge husen men det finns säkert någon kunnig läsare som kan fylla i luckorna.
En av väggarna på museet
En av Mirós många bronsskulpturer
Med utsikt över Medelhavet
Museet ligger vackert mitt i Cala Mayor
En jättesköldpadda i trädgården
Lite research gav följande:
Joan Miró
Stilig herre
Självporträtt
Han föddes 1893 i Tarragona i Spanien och och dog 1983 på Mallorca.
Joan Miró kom ifrån en hantverkssläkt.
Farfar var smed och hans far guldsmed och urmakare.
Hans morfäräldrar var finmöbelsnickare och hade en lantgård på Mallorca där han stundtals vistades i unga år.
Redan som sjuåring lär han ha tagit kurser i teckning och och från den tiden finns blad bevarade som visar exakta avbildningar av morföräldrarnas gård.
Mirós far ville att han skulle bli affärsman men som många andra barn hade han själv andra planer.
Han gick visserligen en utbildning på handelsskolan men studerade samtidigt på samma konstakademin som Picasso fast nio år senare.
Vid 17-års ålder började han arbeta på en firma som tillverkade byggnadsmaterial och olika kemiska produkter.
Här drabbades han av tyfus samt vad vi kanske skulle kunna kalla ett nervöst sammanbrott.
Fadern gav motvilligt med sig och lät sonen göra som han ville, d.v.s. fortsätta sina konststudier.
Vid 19 års ålder antogs Miró på Academia Gali i Barcelona.
Vid 23 års ålder påbörjade han en tre månaders värnpliktsutbildning, vilken kom att ta honom två år att genomföra eftersom han envist föredrog att tillbringa merparten av tiden i sin studio.
Med hjälp av konsten sökte Miro sina Katalanska rötter och vid en utställning av franska konstnärer 1916 i Barcelona fick han möjlighet att studera internationellt kända målare såsom bla Renoir, Matisse och Monet.
1918 hade Miro sin första egna utställning bestående av 64 verk.
Hans speciella stil med kraftiga linjer och starka färger mötte blandade reaktioner.
Nästa fas i utvecklingen visade exakt avbildade detaljer gärN från utomhusmotiv (jfr hans tidiga teckningar från morföräldrarnas gård på Mallorca) och därefter hade han en sk kubistisk period.
1920 gjorde han ett kortare stopp i Paris med var mest besviken då han han märkte att den moderna konsten främst framställdes i kommersiellt syfte (konstnärerna ville tjäna pengar) och inte för att uttrycka konstnärens inre.
Tillbaka i Spanien och Montroig började han utvecklas åt det surrealistiska och drömlika hållet och mellan 1925 – 1927 avslutade han hela 130 verk som blev allt mer abstrakta.
1929 gifte han sig med Pilar Juncosa, och året därpå föddes dottern Dolores.
1936 utbröt inbördeskriget i Spanien.
Miró återvände till Paris och blev kvar till 1940.
Där målade han en affisch för att stödja Spaniens kamp.
Affischen till stöd för Spaniens kamp
Strax innan tyskarna invaderade Frankrike flydde Miro till Spanien och hans målningar kom nu via diplomatpost att smugglas till USA.
Det var de första europeiska tavlorna som kom dit under andra världskriget och dom gjorde stort intryck på publiken liksom på New York School of Painting.
På en utställning på Museum of Modern Art, också i New York, gjorde Mirós verk stor succé.
1947 åkte han tillbaka New York där han fått uppdrag av sin gallerist att göra en stor muralmålning på ett hotell.
Arbetet tog nio månader och hans teknik fick större inflytande än den sedan tidigare mer kända Picasso.
1955 utförde av ett mastodont konstverk (15 m x 3 m) av keramik i starka färger åt UNESCO.
Keramikväggen han gjorde åt UNESCO
Han började nu också göra stora skulpturer.
Då sade han samtidigt:
”Alla skulpturer borde vara utomhus, luften, regnet och också dammet gör dem nytta. Jag borde också samla mina tavlor utomhus för att döma om de är resistenta nog.”
På 50-talet köpte Miró ett hus på Mallorca.
Här lät han lät bygga en stor ateljé där han arbetade oförtrutet.
Under sitt 90-åriga liv åstadkom Miró 2000 oljor, 500 skulpturer, 400 keramikarbeten, 5.000 bilder och collage samt 3.500 arbeten i andra tekniker, litografier, gravyrer etc..
Miró skapade vital konst ända upp i hög ålder.
I Palma finns det sedan 1992 ett museum i den ateljé Miró lämnade efter sig.
Utanför ateljén hängde han en skylt som han hittat.
Där står “detta tåg stannar icke”.
Christina Johansson
—
För er som vill besöka museet, så hittar ni deras hemsida här: