Snart kommer de tre kungarna med julklappar till alla barn på Mallorca
När skall julklapparna delas ut, och av vem?
Svaret är olika i olika länder och olika traditioner.
Nuförtiden tar många för givet att det skall vara jultomten / Santa Claus / Santa som skall komma med dem, men i så fall vem är denne miraklernas man?
En snabb genomgång visar att det inte är så enkelt som det verkar.
Många traditioner har en fest med presentutdelning mitt i vintern.
Låt oss börja i början av december, den sjätte, mera noga.
Det är Sankt Nikolaus dag.
Sankt Nicolaus började sin karriär som eremit men steg i graderna och slutade som biskop i Myra (nuvarande Demre) i södra Turkiet.
Förutom för sina underverk, som alla helgon måste prestera, var han känd för att vara mycket givmild, och han passar på så sätt som presentutdelare.
Han levde omkring år 300 och deltog i det första kyrkomötet, det i Nicea.
Där stred han mycket aktivt mot biskop Arianus.
Det var anti-Arianus-falangen som avgick med segern vid mötet, annars hade Nikolaus säkert inte blivit utnämnd till helgon.
Sankt Nikolaus firas i Centraleuropa den femte eller sjätte december.
Sankt Nikolaus är inte jultomten: han är klädd som en biskop, kanske med litet rött i klädseln men inte med någon luva utan med en huvudbonad värdig en kyrkofurste.
Han kommer åtföljd av en ängel och en tam djävul.
Ängeln får order av Nikolaus att dela ut presenter till de snälla barnen medan djävulen, med stora grimaser och fula ljud skall dela ut kolbitar till de stygga.
Tanken är naturligtvis att kolstyckena skall vara glödande, hämtade som de är från Helvetets eldar.
Att ta med verkligt glödande kol vid presentutdelningen vore både farligt och otrevligt, så den utklädde djävulen har numera avkylda kolbitar att dela ut.
De som uppför pantomimen brukar tycka att det är roligast att spela djävul.
Även om det har varit presentutdelning på Nikolausdagen brukar många barn insistera på att få presenter också till jul, men då är det inte heller jultomten som kommer med klapparna.
Så kommer då julen, som i många länder, både kristna och andra, har blivit den stora presentutdelningsfesten.
I gammal nordisk jultradition var det ingen tomte som kom med klapparna; tomten som presentutdelare kom in under 1800-talet, framför allt med Jenny Nyströms näpna röda småtomtar och prydlig jultomte klädd i rött och Victor Rydberg med sin dikt Tomten (ingen jultomte, utan en vanlig gårdstomte!) och med berättelsen om Lille Vigg.
Dessförinnan hade det varit en julbock som kom med klapparna, i så hemsk utklädsel som det var möjligt.
I början av 1800-talet ersattes julbocken av en tomte, en liten varelse klädd i grått som kan tänkas ha kört fordonet som drogs av bockarna.
Släktskapet med förkristna analogier ligger nära till hands, förebild var säkert till stor del Asa-Tor.
Julkärvarna sattes troligen inte upp för småfåglar utan högt upp i granens topp för att bockarna skulle nå den under sin våldsamma framfart.
I Viktor Rydbergs julskildring Lille Viggs Julafton, från mitten av artonhundratalet, är tomten den som delar ut klappar, fina till de rika barnen och enklare till de fattigare.
Den jultomten var klädd i grått och körde en släde dragen av fyra små hästar, Rapp och Snapp, Nätt och Lätt.
Dagen för julpresenterna var hela tiden julaftonen.
I Centraleuropa delar man ut presenter inte bara på Sankt Nikolaus utan också på julaftonen.
Här är det inte någon hednisk jultomte som står för julklappsutdelningen.
Det är Jesusbarnet i egen hög person som tjänstgör, men honom får barnen aldrig se.
I stället får de snällt vänta i förstugan tills en liten klocka ringer i salen.
När de kommer in ligger alla presenterna under granen och föräldrarna förklarar förundrade: nu har Jesusbarnet kommit med presenter igen.
Engelsk och amerikansk tradition blandar ihop begreppen fullständigt.
Den som kommer med presenterna sägs vara Sankt Nikolaus (Santa Claus kort bara Santa), men när han blir avritad är det en tomte med röd luva, inget helgon.
Han antas köra en släde dragen av renar eftersom han antas ha sin hemvist i norra polartrakterna, inte i Turkiet.
Renarna och de nordiska ländernas julbockar är säkert nära släkt, befryndade med Asa-Tors dragdjur.
Till råga på eländet kan inte Santa komma in genom dörren, som besökare med vanligt folkvett, utan han drumlar in genom skorstenen.
Det konststycket klarar han utan att bli sotig och utan att bränna sig, och hur han gör i hus med fjärrvärme förtäljer inte historien.
Presenterna placerar han sedan under julnattens lopp i en strumpa, vilket klart begränsar den möjliga presentmängden och kanske räddar föräldrarnas ekonomi.
Presentutdelning här är alltså på juldagens morgon.
Det sägs också att Coca-Cola har starkt understött tomtedräktens röda färg.
Trots detta har försäljningen av Coca-Cola i Sverige en markant nedgång vid jul, till förmån för julmusten.
Nästa region i tur att dela ut julpresenter är Ryssland.
Där delas presenterna ut på nyårsnatten av en herre som i översättning heter Fader Frost.
Han ser ut som en ståtlig jultomte, men i helt vita kläder.
Jag har alltid misstänkt att han är en copy-cat som har tagit efter de populära jultomtarna.
Till sist kommer sedan Mallorca (och stora delar av Medelhavsområdet) på trettondagen.
[youtube width=”500″ height=”350″]http://youtu.be/mJkG1IZkc30[/youtube]
Då kommer de tre heliga kungarna Kasper, Melker och Baltsar med buller och bång i en stor procession.
Här i Port d’Andratx kommer de in med de största fiskebåtarna, vackert belysta.
De stiger i land och far vidare motoriserat i en procession upp till bykyrkan, följda av en lastbil med alla presenterna.
På vägen slänger de ut dåliga karameller till den jublande folkmassan.
I bykyrkan, som är sprängfull, delas sedan presenterna ut till de förväntansfulla barnen av någon av kungarna personligen.
Palma är en storstad, så där är processionen längre och mer imponerande, men å andra sidan kan inte alla barnen ropas upp personligen för att få sin present.
Låt oss återgå till kungarnas personer.
Detta sägs basera sig på Matteus-evangeliet kap.2 verserna 1 – 12.
Om man läser igenom denna källa kommer det fram:
Det finns inget som säger att de är kungar.
Det ord som används i originaltesten (på grekiska) betyder närmast ”Persisk astrolog”.
Kungavärdigheten har kommit till senare som en kristen myt.
Det finns inget som säger att de är tre.
Slutsatsen att de är tre beror på att texten säger att de för med sig tre presenter: guld, myrra och rökelse.
Andra berättelser nämner upp till tolv astrologer.
Det finns inget nämnt om deras namn.
I traditionerna i olika länder har de getts olika namn.
Här är de i varje fall Caspar, Melchior och Baltasar.
Det finns ingen notis i Evangeliet om hudfärg eller hårfärg.
Att en skulle ha varit rödhårig och en färgad är senare trevliga tillägg, som gör tillställningen livfullare.
Men någon säker källa till detta finns inte.
Efter trettondan kommer tjugondag knut, då åker julen ut och det är ett helt år till nästa jul!
Lave Fischer