Bo Hedberg tar biltåget från Malmö till Palma
Eftersom jag vistas på Mallorca två veckor i månaden, började jag fundera på att ta dit en av mina bilar.
Tanken växte sig starkare och så i våras beslöt jag mig för att göra det.
En koll på kartan gav vid handen ca 200 mil till Barcelona och sedan färja därifrån till Palma.
Lätt gjort, tänkte jag. Jag har tidigare kört Malmö-Malaga tur och retur, ca 300 mil enkel resa. Inga problem.
Jag räknade med ca ett och ett halvt dygns körning – två om jag stannade i Champagne och handlade lite godsaker.
Man skall ju njuta av livet också.
Ett snabbt överslag av bensinkostnader och vägskatter samt färja gav mig en summa på 5-6000 kronor.
Inte billigt precis och detta var exklusive mat och logi.
Jag delgav min flickvän, som bor i Palma, dessa beräkningar.
Efter en stunds funderande så frågade hon varför jag inte kunde ta biltåget.
Det hade jag aldrig tänkt på och min första kommentar var att det kostar jättemycket.
Med hjälp av internet hittade jag biltåget. DSB kör sådana över Europa.
Det fanns en sträcka Hamburg – Narbonne (som ligger 20 mil norr om Barcelona, strax innan gränsen till Spanien.)
Mitten på juni räknades som mellansäsong och priset för bilen och mig inklusive 5-bädds liggvagn och frukost var 450 euro! I mitt tycke billigt.
Efter att ha mätt bilen, som var en SUV, på härsan och tvärsan kunde jag boka in den.
DB Bahns hemsida hade en mycket bra information om allt som hade med resan att göra och en bra beskrivning till påfarten i Hamburg.
Tåget skulle gå på onsdag em vid två-tiden och vara framme i Narbonne kl 11.
Kontrollerade färjorna från Barcelona till Palma och fann att Balearia var ett tiotal euro billigare än Acciona.
Priset var 200 euro för bil och en så kallad liggstol. Färjan skulle avgå kl 11 på kvällen och vara framme i Palma kl 6 på morgonen.
Perfekt, då hade jag en lugn bilfärd på 20 mil till Barcelona. Tid till att ta en runda i staden och äta innan jag bordade.
En tidig start från Malmö gjorde att jag också hann stanna på Bordershop i Puttgarten och kompensera mitt uteblivna besök i Champagne.
Tågterminalen låg i stadsdelen Altona i Hamburg på en liten bakgata utan skyltar.
Tack och lov för GPSen!
Efter en timmes väntan var det dags att köra igenom ett köpcentrum… och upp på tåget.
Jag fick en plats på det övre däcket.
Vid ankomsten till min kupé väntade en inte alltför trevlig överraskning.
Istället för 5 personer så var vi 7 stycken, 5 vuxna och 2 små barn.
Barnfamiljen var från Frankrike men bodde och arbetade i Köpenhamn.
En äldre man var från Hamburg och gjorde denna resa 2 gånger om året.
Den tredje var portugis och hade hela kroppen täckt av tatueringar.
När han berättade att han var tatuerare, så var det ingen som lyfte på ögonbrynen. Han bodde i Norge och hade flera tatueringssalonger där och i Portugal.
Det var en salig blandning av intressanta människor.
När tåget hade åkt ett tag så informerade portugisen att det fanns en tom kupé längre bort i vagnen.
Då konduktören kom så frågade fransmannen om de kunde flytta dit.
Gärna, men det kostar 250 euro eftersom detta är ett hotell.
Det blev tyst när han hade lämnat och efter en stund tog fransmannen till orda och sa vad förmodligen alla tänkte.
Kan ni tänka ert att dela på kostnaden, så tjänar vi alla på det.
Ingen tvekade och strax var vi bara tre kvar i kupén. Det fanns 220 volts eluttag så vi kunde ladda mobiler och Ipads.
Vid läggdags så fällde vi ner våra britsar och bäddade med de tillhörande påslakanen, filtar och örngott till kudden. Det fanns också en handduk.
På morgonen kom konduktören med frukostpåsar och kaffe/te. Det smakade gott efter en inte alltför djup sömn.
Två timmar försenade anlände vi kl 1 till Narbonne, bussades till avlastningen och körde av tåget.
Det var ett skönt sätt att slippa köra 160 mil.
Vänner till mig berättade att när jag kommer till Barcelona så kan jag parkera på ett bevakat område till färjan och ta en promenad in i staden.
Jättebra tänkte jag när jag vid 5-tiden letade mig ner till färjorna.
Hittade infarten till parkeringen, men blev stoppad av en vakt. Detta är Accionas parkering och du skall åka med Balearia.
Jag hittade deras kontor och checkade in.
Sedan var det inte roligt längre. Deras terminal låg längst ut i hamnen flera kilometer från stan.
På en ödslig industriparkering fick jag sitta och vänta i flera timmar innan färjan kom.
Jag förstod inte varför det kom en massa bilar med människor iklädda orangea västar som samlades på kajen.
Det visade sig att de var chaufförer som sprang ombord och körde av lastbilar och släp.
Det var över 150 lastbilar som skulle av och sedan lika många som skulle på. Vi var 7 personbilar.
Jag förstod nu att jag hade bokat på lastbilsfärjan.
Väl ombord begav jag mig till den torftiga ”restaurangen”. Jag var jättehungrig och ville få något i mig.
Laddade en bricka med mat och tog fram mitt kreditkort. Tyvärr så tar vi inte kort!
Mina euros hade jag använt på tåget för att betala kupén med. Med andra ord ingen mat.
Mitt råd: Åk aldrig med Balearia! Ta Acciona.
Efter en sömnlös natt i en stol i ett rum som surrade av motorerna, så var det fantastiskt att i gryningen glida in mot Mallorca och Palma som sakta vaknade i morgonljuset.
En stund senare satt jag äntligen vid min älskades dignande frukostbord.
Bo Hedberg
—
Arbetar som executive coach/mentor med företagsledare samt som samtalsterapeut för dig/er som mår dåligt eller bara tycker att livet kan vara så mycket mer.
För mer info: PsykosyntesGruppen