Margareta fortsätter idag sin serie om dagens Spanien
Mallorcas invånarantal minskar.
De utländska medborgarna blir hela tiden fler i antal på Mallorca.
I procent är hela 22 procent födda i ett annat land.
De startar också fler egna företag än öborna.
År 2010 utgjorde de 21,9 procent av den totala befolkningen som uppgick till 1,1 miljoner.
Idag och fram till sista september 2012 hade Palma 421.209 invånare, vilket betyder att antalet har minskat med 711 personer sedan 2011.
Antalet kvinnor är 549.993 och män 555.241.
Vart tar då öborna vägen?
Ja, för det första så är situationen liknande den i de flesta andra länder i Europa.
Vi blir äldre och äldre och det föds färre och färre barn.
Balansen blir 0-0.
Ingen naturlig folkökning.
Många som tidigare har kommit som invandrare från länder utanför EU har också återvänt hem eller flyttat vidare till ett annat land där arbetsmöjligheterna är bättre.
Den tradionella invandringen, som kom mest från söder, från Marocko och från söder om Sahara, har stannat upp.
Nu kommer de mest en del från Indien och Kina.
Det är helt klart att den stora arbetslösheten på ön är den avgörande faktorn för befolkningsökningen respektive minskningen.
Och det är de outbildade som minskar mest.
Det går att räkna ut genom att betrakta antalet invånare i olika områden eller kvarter i städerna.
De som kommer har oftast en god ekonomisk situation och kommer mera norrifrån.
I en artikel i Diario de Mallorca den 10 september skrev Antonio Tarabini om problemet.
Han påminner om att vi inte får glömma att varje arbetslös person, ung som äldre, har ett ansikte, ett namn, har sina speciella omständigheter, har ännu ett hopp om att kunna försörja sig och de sina eller bilda en egen familj och ha ett vad vi brukar kalla normalt liv.
På en ö, påpekar han, som mitt i turistsäsongen och med ett ökande antal turister dessutom, uppvisar 50 procent arbetslösa ungdomar mellan 16 och 24 år, är ett samhälle i kaos.
Av de unga finns en del som fortfarande kämpar och hoppas.
Men faktum är att de blir hela tiden färre.
De orkar inte löngre och kommer in i kretsar där alla hör till dom som gett upp.
Vad det kan bli av denna grupp är lätt att räkna ut.
En annan del har tvingats utesluta högre studier i sitt curriculum med förhoppningen att få ett arbete som t.ex. kypare på en strandbar.
De som visar hela sin utbildning får inga jobb!
Företagarna ser dem som problematiska.
Som säkert kommer att kräva en del.
De övriga tar ofta beslutet och reser till ett annat land, där det finns ett arbete för dem.
Och det gäller minsann inte bara nyutexaminerade studentereller ungdomar utan ”rätt” utbildning.
Nej, det är idag läkare, ingenjörer och andra högutbildade som ser sig tvungna att emigrera.
Tarabini avslutar med att fråga vilka åtgärder regeringen Bauzá har tänkt genomföra?
Finns det överhuvudtaget någon planering?
Tarabini vet naturligtvis svaren.
Det finns inga åtgärder som fungerar.
Ingen planering som kan lösa problemet.
Och så är det.
Nästa vecka avslutar Margareta den här serien med Martas historia
Mallorca vilar på sina lagrar och tänker mest bara på att turismen gått upp i år med cirka 3,8 procent och att Mallorca (tillsammans med Katalonien) leder rekordsiffrorna.
Och inom turismen behövs snart inte mer än diskare och städpersonal, allt annat verkar överflödigt.
De arbetena, tycker tydligen både många föräldrar och skolungdomar att det räcker med.
Ingenstans som här har invånarna i gemen så lite intresse av studier och utbildning heller och när det ser ut som det gör och politikerna inte klarar av att ändra situationen, så kan man ha en viss förståelse.
Och vad gäller de välutbildade så har den nuvarande spanska regeringen kapat anslagen nästan helt, till något så nödvändigt som forskningen.
Ett land kan ine utvecklas uan forskning.
Kan inte stå sig i den växande konkurrensen i globaliseringsprocessen.
Det är viktigt att utbilda sina invånare inom de nya teknikerna.
Viktigare än att ge ett generöst s t ö d till en del banker.
Jag ska i nästa krönika berätta om en ung kvinna från Mallorca, dotter till en granne, som liksom så många spanska studenter, har givit sig ut till ett annat land för att komplettera sina stuider och samtidigt drilla sig i engelska.
Och få nya intryck av omvärlden och ta åt sig det bästa när de återvänder hem.
Hon ska själv få berätta om sina upplevelser i Sverige, där hon bedriver studier i ett läsår.
Det är hennes sista år på lärarutbildningen.
Hon trivs i vårt land och det är intressant och få veta hur hon ser på ett, som hon säger, så totalt annorlunda Spanien.
Marta stortrivs!
Margareta Strandman Dahlberg
—
Margareta utkom 2010 med boken ”Mallorca – ö i världen” och gav 2011 ut sin andra bok, “Vardagsskildringar från 60-talet till idag“.
Hemsidan, där böckerna går att beställa, hittar ni här: Mallorcaboken