Christina ordnar garageplats i Sa Pobla
Idag har vi varit i Sa Pobla och hyrt ett garage.
Sa Pobla ligger visserligen cirka tre mil från oss, men ville vi ha ett närmare låg hyran på omkring det dubbla.
Eftersom vi endast skall ha garaget som förvaring för en bil samt, fram emot okt-nov, två scootrar, spelade det ingen roll att det inte låg “nästgårds”.
Hyran var på 35 €/månad, vilket vi tyckte var helt OK.
Det började med att vi för ett par dagar sedan tog kontakt med en Sr. Tomeu som hade del i ett garage, c:a 20 m2, för uthyrning.
Vi var där i måndags och vart förevisade detsamma av ett mycket trevligt äldre par (kan eventuellt ha varit Tomeus föräldrar), som visserligen pratade mallorquin men det gick bra i alla fall.
De var verkligen jättegulliga.
Tanten verkade kanske lite förvirrad emellanåt.
Rörde ihop det lite med antalet bilar och scootrar, hur många p-platser vi behövde m.m., men var hur rar och söt som helst.
Ville visa vilket hus dom bodde i samt började tala om hur många barn de hade o.s.v…o.s.v…
Farbrorn stod helt snällt tyst och lät sin fru hållas.
Dock rättade han henne när hon talade i telefon med Tomeu för att meddela hur visningen fortlöpte.
När efter ett tag (äntligen) en väninna till frun dök upp tog herren resolut ledningen och drog rakryggad iväg med oss genom stan för att, skulle det visa sig, peka ut vilken gestoria vi skulle mötas vid för att skriva kontrakt.
Gestorian låg visserligen inte många kvarter bort, men promenaden tog ända sin runda tid för, då vi passerade kyrkan började det i samma stund strömma ut en massa folk ur densamma och vår äldre gentleman tycktes känna i stort sätt alla och samtliga måste kindpussas och växla några ord med.
Så det var bara att luta sig mot väggen och bida sin tid.
Det bestämdes att Tomeu skulle kontakta oss per telefon dagen efter för att bestämma när vi skulle träffas och göra upp affären.
När jag berättade om promenaden till gestorian förklarade han att – “i mindre byar ute på landet gör man inte upp affärer på det viset, utan där gäller ett handslag för att bekräfta en överenskommelse.”
Fine by me!
Och idag var det alltså dax.
Vi skulle träfas mellan 14:45 och 15:30 utanför garaget.
Vi var där i god tid och redan strax innan kl. 15.00 kommer vår blivande hyresvärd, för säkerhets skull tillsammans med en vän som talade engelska.
De är verkligen härliga spanjorerna.
På största allvar visade han oss säkert fem-sex gånger hur man tryckte på knappen på fjärrkontrollen för att öppna porten.
Vi hade även en diskussion fram och tillbaka där vi fick försäkra honom om att vi verkligen bara behövde en garageplats.
Han kunde naturligtvis ordna fram två platser åt oss till ett förmånligt pris men – nej tack.
Vi behöver bara en som vi sa från början.
När vi slutligen kom till hur betalningen skulle ske var det helt plötsligt inte så himla noga.
Tranquila! Ingen brådska…
Sätt in pengarna på mitt bankkonto när det passar.
En månad i taget eller fler på en gång – som det passar er.
Visst är det härligt.
Ett handslag, en puss på kinden och…..vi har hyrt oss ett garage.
Hasta luego!
Christina