Krönika: Mitt tempel i Palma – Mercat de L’Oliver

I kvarteret väster om El Corte Ingles ligger denna fantastiska saluhall – Mercat de L’Oliver.

Första gången jag kom dit kändes det som om tiden stod still.

Det första jag såg var de stora dignade högarna i stånden av grönsaker och frukter i alla storlekar och fantastiska färger.

Jag skulle på stående fot kunnat bli vegeterian.

Tack och lov blev jag inte det med tanke på vad jag senare skulle upptäcka.

Här fanns både kända och okända varor.

Från lokalt producerat på Mallorca till importer från delar av Spanien och andra länder.

Jag tvingade mig att stoppa ner händerna i fickorna, för att inte börja min kriminella bana här som snattare.

Det var så lockande att ta en jordgubbe, en vindruva eller något annat, som låg så frestande, och stoppa i munnen.

Självklart var jag tvungen att fylla några kassar med grönsaker och frukter och i tanken började jag fixa till en härlig sallad som jag skulle ha när jag kom hem.

När jag sicksackat mig fram och tillbaka mellan stånden kom jag längre in i saluhallen.

Där öppnade det upp för massor av stånd med kött av olika slag. Det var spännande att gå och titta på vad som bjöds där.

Det som vi svenskar inte är så vana med är de små griskulltingar som ligger på rad och väntar på sina köpare.

Spädgris är fantastiskt gott, men en del människor klarar inte av det för de tycker att de liknar små bebisar.

Inte heller är vi så vana vid dessa stora lufttorkade skinkor, som man med en kirurgs precision skall skära i lövtunna skivor.

Jag började jämföra dessa skinkor med vinprovning.

Fram eller bakdel, svarta eller vita klövar, en mängd olika beteckningar för att skilja olika kvaliteter och smaker.

Det tar nog ett tag innan man lär sig allt detta.

Men gott är det.

Andra lite udda saker för oss svenskar är kaniner, fårskallar (ok finns i Sverige också, men inte i kyldiskarna), inälvor av olika slag, oxsvansar (lär väl bli fler när matadorerna snart blir arbetslösa).

Fåglar i form av kyckling, rapphöns, hönor, vaktlar mm.

Har du inte provat att laga vaktel, så gör det. Det kostar ca 1 euro st och är en perfekt förrätt. Är enklare än du tror att tillaga.

Självklart fanns det också nöt- och kalvkött. Allt från små grytbitar till stora saftiga biffar som även en asadoälskare från Argentina skulle kunna godkänna.

Nu började snålvattnet rinna i mungiporna när jag började fantisera om vilka rätter jag skulle tillaga.

Så småningom började jag återfå normal puls och andhämtning efter dessa upplevelser och började leta mig mot utgången.

Lite förstrött tittade jag på hundtillbehören i ståndet jag passerade och kom fram till en liten trappa som jag trodde var en utgång.

UTGÅNG – detta var INGÅNGEN  till himmelriket!

En jättestor hall fylld med fisk och skaldjur.

Fyra långa gånger kantade med stånd, som på isbäddar, var fyllda med allt man kan tänka sig som kommer från havet.

Vad då normal puls? Nu var den ännu högre än tidigare.

Här fanns fiskar som jag aldrig hade sett tidigare, fula fiskar, vackra fiskar, bläckfiskar i olika storlekar.

Musslor i mångfald och skaldjur av alla sorter.

Nu skenade fantasin okontrollerat och jag insåg efter ett tag att nu måste jag skärpa mig och börja planera.

Detta var mitt första möte med Mercat de L’Oliver.

När jag nu går dit så är det oftast fisk-och skaldjurshallen som lockar.

Jag börjar med att gå tre eller fyra varv genom alla gångar och kollar sortiment och priser.

Jag vet nu i vilket stånd den bästa laxen finns, vem som har de bästa humrarna från Gallicien osv.

Min spanska är under inlärning men jag har hittat en bildordbok i Sverige.

Den innehåller bilder på i stort sett allt man kan tänka sig.

Från obetydliga småsaker till kärnkraftverk. Alla detaljer står på svenska och spanska.

Det finns ett matkapitel och där har jag bilder på fiskar och skaldjur med deras svenska och spanska namn.

Så när jag ser något intressant i ett stånd så är det bara att hitta bilden på fisken.

Gambas visste jag inte att det fanns så många olika sorter av.

Dels delas de upp i olika kvaliteter, dels i olika storlekar.

När jag känner mig rik kan det bli lite större Gambas Soller för 46 euro kilot, när jag är fattig så blir det mindre och vanliga gambas för 11 euro kilot.

Priserna varierar i stånden, så därför är det bra att kolla runt först.

Flera av handlarna har börjat heja på mig när det nu har sett mig åtskilliga gånger passera eller handlat av dem.

Ibland kan jag bli stående och titta på en kvinna som är fantastisk skicklig på att rensa och filea marulk.

Det är ingen lätt uppgift men hon får det att se lekande lätt ut.

Blir man trött så kan man sätta sig vid bardisken på en liten bar och beställa allehanda smårätter med en öl eller ett glas vin.

Idag upptäckte jag till min ohöljda förtjusning att det har öppnats två ny barer som säljer ostron och champagne.

Detta anser jag vara Guds gåva till människorna.

Så kommer du dit och ser en svensk med ostron, champagne och ett fånigt leende så är det nog jag som sitter där.

Bo Hedberg

—

Jobbar som executive coach/mentor med företagsledare samt som terapeut med människor som mår dåligt eller vill så mycket mer. 

Mer information hittar du hemsidan: PsykosyntesGruppen