Var ska man vara skriven?

Peter Edlund – advokat och krönikör på Mallorcanytt

Peter Edlund är tillbaka med en ny intressant krönika.

I min första krönika skrev jag om vikten av att se över sitt testamente, särskilt om man som utlandssvensk har hemvist i ett annat EU-land. Nya EU-regler är på gång som kan påverka fördelningen av arvet. Jag fick en hel del reaktioner på min krönika. Roligt, tack! Många utlandssvenskar behöver fundera på att upprätta testamente, eller i vart fall var de har sin hemvist.

Men vad menar man då med hemvist? Är min hemvist där jag är ”skriven”? Har jag hemvist på Mallorca om jag har residencia där? Jag ska i denna och kommande krönikor ge exempel på vilken betydelse en persons hemvist kan ha i vissa situationer på familjerättens område. Detta är viktigt för utlandssvenskar som faktiskt är bosatta i både Sverige och i Spanien. Skatter är ett kapitel för sig. Det behandlar jag inte i denna krönika.

Vi börjar från början. Man brukar säga att man är ”skriven” någonstans, på en viss adress (fastighet). Fram till 1991 var man i Sverige nämligen mantalsskriven. Från 1991 är man folkbokförd. Man är folkbokförd där man är bosatt, eller ska vara det. Man är bosatt där man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Är man bosatt på flera ställen, som många utlandssvenskar kan vara, anses man i lagens mening vara bosatt där man har sin familj eller har sin starkaste anknytning. Men är detta det samma som hemvist? Inte nödvändigtvis. Att vara folkbokförd är bara en faktor bland flera som avgör en persons hemvist och dessutom enligt svenska regler. Rörigt, minst sagt.

Enligt Nationalencyklopedin menas med hemvist en persons varaktiga bosättning. Som alla förstår kan vi jurister inte nöja oss med en sådan enkel beskrivning, men vi påbörjar i alla fall vägen ut ur dimman med denna definition.

Dessvärre finns det ingen entydig och tydlig definition av hemvist, inte ens inom EU-rätten. Det hade varit lämpligt med tanke på att EU-rätten får allt större betydelse för att lösa lagkonflikter på familjerättens område. Men så långt har man inte kommit ännu. Nationella domstolar kan också tolka hemvist olika för samma situation. Det finns i vart fall rättsfall i EU-domstolen och svenska domstolar till viss ledning.

Faktorer av betydelse kan vara:

  • en vistelses varaktighet och regelbundenhet
  • vilket syfte vistelsen har
  • varför personen har flyttat från ursprungslandet (arbete, eget företag)
  • familjeförhållanden (var bor resten av familjen?)
  • var tillgångar finns
  • nationalitet
  • för barn: var barnet går i skolan
  • språkkunskaper.

Residencia då? Om jag har residencia på till exempel Mallorca måste jag väl ha hemvist där? Nej, det är inte säkert. Om jag vistas i Spanien i över tre månader måste jag ju söka residencia, annars kan jag få böter. För att få residencia måste jag bland annat visa att jag har en inkomst (arbete, eget företag, pension).  Men det är inte troligt att jag uppnått ”hemvist-status” på denna korta tid.

Mallorca är en vacker plats att vara skriven på – här en bild på Santa Eugènia

Dags för ett enkelt exempel. Lars och Stina Andersson, som ni träffade i min förra krönika, är svenska medborgare och bor sedan flera år i en lägenhet i Palma. Innan de flyttade till Palma för att bo där mer permanent i sin köpta lägenhet, bodde Stina kvar med barnen och större delen av bohaget och andra tillgångar i Sverige. Lars bodde större delen av året i Palma för att bygga upp sitt företag inom turistnäringen på Mallorca. Lars var dock hos familjen i Sverige en vecka i månaden. Var hade Lars hemvist?

Det troliga svaret är att Lars fortfarande hade hemvist i Sverige, eftersom han hade familjen i Sverige och var där så ofta. Han hade troligen även residencia på Mallorca.

Nu går vi in i dimman igen. Lars och Stinas dotter Lisa vill gå högstadiet i en svensk skola i Palma. Var kommer Lisa att ha hemvist? Svar: Lisa fortsätter att ha samma hemvist som sina föräldrar under tiden hon studerar, det vill säga i Sverige. Hon måste söka residencia på Mallorca, eftersom hon kommer att vistas där i mer än tre månader.

Ett tredje exempel. Även Stina Andersson flyttar till Palma. Stina får fast arbete hos en tandläkare. Lars son Mikael, som nu är 23 år, stannar kvar i Sverige för att slutföra sina universitetsstudier. Lars och Stina har en sommarstuga i Sverige och en del värdepapper i en svensk bank som de tänker sälja när det är ekonomiskt fördelaktigt. Var har Stina, Lars, Lisa och Mikael hemvist?

Troligt svar: Stina, Lars och Lisa har nu hemvist på Mallorca, medan Mikael har kvar sin hemvist i Sverige.

Har hemvist betydelse i andra familjerättsliga situationer? Ja, definitivt. Det kan exempelvis påverka valmöjligheten att göra bodelning under äktenskapet, var man kan skilja sig och var frågan om vårdnaden om barn och underhåll till barn kan avgöras. Men i många fall kan makar avtala om var en viss fråga ska avgöras och enligt vilket lands lag dessa frågor ska prövas. Sådana avtal bör upprättas i ”fredstid”.

Slutsatsen är att jag inte kan bestämma var jag har hemvist, utan detta är en rättslig följd av andra beslut jag och min familj fattar om boende, arbete, grad av utflyttning, social integration och så vidare. En individuell bedömning måste göras. Jag kan inte heller avtala om var min eller mina barns hemvist ska vara. Däremot kan jag i flera fall avtala om var en tvistig fråga ska avgöras och vilket lands lag som ska tillämpas. Denna möjlighet är något som utlandssvenskar bör utnyttja. Ett enkelt avtal kan göra stor skillnad.

Säll är den som har till rättesnöre, att man nog bör tänka efter före, som Tage Danielsson sa.

Peter Edlund

Peter Edlund är advokat med eget kontor i Göteborg. Vill du komma i kontakt med honom hittar du kontaktuppgifter här: Advokat Edlund.